Österlen Tour 2011

Jag har ju inte berättat något om vår Österlen Tour vi gjorde i mitten på juli. Jag ville ju kunna lägga in fler bilder än ett i taget, vilket inte gå med min mobil. Och jag har inte funnit något bra android app för det heller... Blogger har en egen app, men då hamnar alla foton på en rad. Man kan inte skriva mellan eller bestämma ar fotona ska ligga...Uselt! Så det kan någon smart människa göra, en riktigt bra bloggapp för android.
Nog om det.

Kl.12 den 12e juli satte vi oss i bilen för att bege oss söderut. Som jag skrivit innan har ingen av oss varit där förut, vad vi vet...
Första stoppet blev Åhus. Då var Påsen hungrig. Det var en regnig och inte alls varm dag när vi for, så jag hade t.o.m jeans på mig. I Åhus var det strålande sol och jättevarmt. Jeans var inte det dominerande plagget. Snarare bikini... Men så stannade vi på stranden oxå. Det är ju fint där faktiskt. En glass till oss och lite lunch till Påsen, på en bänk i skuggan. Sen körde vi vidare.
Efter Åhus körde vi på de mindre vägarna längs kusten.
Det tog inte lång stund förrän vi började bli hungriga. En glass står man sig inte långt på... Så vi bestämde oss för att stanna i Kivik. Vi tog varsin räksmörgås på något litet café. Fantastiskt mysig stad måste jag säga. Men mycket turister såklart. Men jag har en fundering: är det obligatoriskt att ha äppelträd om man har minsta lilla stymmelse till trädgråd i Kivik?? Nog för att jag vet att de lever på sina äpplen med musteriet och äppelmarknaden, men ändå...!
Nästa anhalt blev Simrishamn. Vi strosade runt lite och började fundera på var man skulle kunna bo någonstans. Så för att börja letandet på nåt sätt, började vi med turistinfo. Dom nästan skrattade åt Johan när han frågade om dom kunde rekommendera någonstans att bo, så fullt var det, överallt... Vi fick även lite förslag från kompisar, men inget hjälpte. Så, det var bara att chansa på att vi skulle hitta något längs vägen. Vi hade ju sett massor med små privata B&B-skyltar på vägen hit, så varför skulle det inte finnas några längre ner? I annars fall får vi köra norrut igen och i allra värsta fall köra hem. Så långt är det ju inte... Efter att ha frågat på två ställen i Brantevik och två ställen i Skillinge, fick vi lov att inse att det här kommer bli svårt. Det började bli lite sent oxå, så hungriga började vi bli. Det brukar inte hjälpa i sådanahär situationer... Men! Så en liten bit söder om Skillinge, precis efter Norrekås busshållplats närmare bestämt, ser jag det; en liten liten vit ranglig pil som någon slarvigt skrivit B&B på. Den sitter så lågt och lite gömt att Johan, som körde, inte ens uppfattade den. Själv hade jag kopplat på örnsynen för att se allt. :-) "Där!" skrek jag, "Där var en skylt!". Johan vände, körde in på den lilla vägen och jag knackade på för att fråga om det var ledigt. Jag passerar ett gästhus med ett rum med dörren på vid gavel, det ser tomt ut. "Lovande." hinner jag tänka innan damen öppnar dörren till stora huset. Det är ett Stockholmspar som bor där och gäststugan är ledig. Det är relativt nybyggt och fräscht. Ett rum med stor dubbelsäng, fint badrum med dusch och så frukost som serveras utanför. Perfekt. Vi tar det. Vi måste ju sova någonstans.

Såhär såg lilla stugan ut. Riktigt mysigt.

Såhär såg det ut utanför. En egen liten patio där vi tog oss en liten paus innan vi skulle äta middag.

Vi frågade paret om var man kunde äta middag någonstans. Närmaste by är Skillinge, så det vore ju logiskt. "Nej, nej, inte Skillinge!" Det fanns tydligen en restaurang där, men maten skulle va helt bedrövlig. En sådan dödsdömd restaurang som byter ägare flera gånger per år... Istället blev vi rekommenderade Branterögen nere i hamnen i Brantevik. Så enkelt men ändå så gott! Tyvärr blev vår beställning bortglömd, så vi fick vänta väldigt länge på maten. Det drog ner betyget rejält när man är så hungrig, men maten i sig var fantastiskt god. Hur kan man inte ha en sådan restaurang i Karlskrona??! Ett enkelt men tydligt koncept, några få rätter att välja mellan, riktigt bra råvaror och fantastiskt läge. Allt finns tillgängligt här oxå. Allt utom efterfrågan... Det är det som är så tråkigt med Karlskrona. Enkelspårigheten. Här vill folk bara ha mycket mat till en billig peng, helst kött. Spelar ingen roll hur det smakar eller är tillagat. Jag är så otroligt less på det.

Påsen skötte sig exemplariskt på restaurangen. Men eftersom vi fick vänta så länge på maten hann hon vakna och blir gnällig strax innan vi var klara. Det var ju inte hennes fel...

Efteråt for vi mätta och belåtna till vår lilla stuga och tog en liten whiskey innan vi utmattade stöp i säng.

Följande dag var det riktigt dåligt väder. Men eftersom vi hade bilsemester gjorde det inte så jättemycket. Vi började med att köra till Kåseberga badplats. Johan hade fått tips av en kompis att det skulle va fint där och att de eventuellt skulle kunna bli aktuellt med surfing där. Fint hade det hade det säkerligen varit, om det varit sol och fint väder... Och surfing? Kanske. Vid exakt rätt förhållanden... Men det var lite häftigt med de oändligt långa vita fina stränderna.

Såhär såg det ut när vi gick ner till stranden i Kåseberga. Påsen fick hänga på, väl skyddad i sin vagn.

Det finns en fyr där oxå på en kulle. Vi promenerade upp dit och lagom tills vi kom fram började det regna. Vi tog skydd bakom ett litet hus där och stod och tryckte mot väggen säkert en halvtimma innan det lugnade sig såpass att vi kunde återvända till bilen. Här höll Johans tålamod på att brista helt. Svensk sommar. Det är dag 3 på hans semester och jag tror han fick panik. Började frenetiskt surfa på mobilen efter resor. Han skulle bort. Bort ifrån den meningslösa svenska sommaren. Tyvärr låg detta dåliga humör lite som en skugga över resten av dagen... Men vi körde vidare. Nästa stopp blev Ales stenar. Det är en skeppssättning från järnåldern. Sånt är lite häftigt att se, men det är inget man spenderar en hel dag på precis...

Här är vi på väg mot sättningen. Påsen ligger och myser i sin vagn. Men ni ser, det är verkligen inte fint väder...

Så mycket mer titta än såhär gjorde vi inte. Jag blev ändå förvånad över att det var såpass mycket folk där.

Vi kom upp till Ales stenar på ena sidan berget och på andra sidan kom man ner till fiskehamnen. Där åt vi stekt sill med potatismos till lunch. Alltid lika gott. Sen for vi vidare.

Vi tog sikte på Dag Hammarskjöldsmuseet i Backåkra. När vi nu körde runt här nere i södraste Sverige, var det exakt som att va utomland. Så otroligt vackert med det lätt kuperade landskapet och de speciella vyerna. Museet är verkligen inte stort. Det är uppsatt inne i det som tidigare var hans bostadshus. Det består mest av info-skyltar, bilder, lite saker han haft med sig till Sverige och ett rum så som det kunnat sett ut. Men det var intressant, mycket intressant. Vid första anblick blir man lite besviken på dess anspråkslöshet, men det behöver faktiskt inte va mer än så. Mycket informativt. Och vid vackert väder är det nog fantastiskt tevligt att strosa runt i omgivningarna. Det enda som saknas är ett kafé... Just detta är ett problem. Dag själv testamenterade sin gård till STF, men med villkor att man iprincip inte får tjäna pengar på det. Han tänkte nog inte på att det kostar att hålla iordning, ha personal och kommer behöva renoveras tids nog. Så just nu i dagarna har det varit lite debatt om detta. Gården riskerar att stängas. Det vore väldigt synd.

Sista anhalt för dagen var den internationella matmarknaden i Ystad, Ystad International Street Market. Det var trevligt, fanns massor att testa och smaka på. Det var ju helt klart osmart av oss att ha ätit relativt nyss innan... Men vi fick oss köpt lite ost, skinka, oliver och bröd för att äta till kvällen. En flaska vin hann vi få med oss från systemet oxå. Tyvärr lockade inte vädret till någon vidare spatsering i stan och det började dra sig mot kvällen, så vi satte oss i bilen och körde tillbaka till vår lilla stuga.
Johan var fortfarande lite besviken över den svenska sommaren, men jag gjorde mitt bästa för att peppa. Det blåste ju halv storm ute och vi visste ju detta när vi for hemifrån, så han hade faktiskt plockat med sig sin surfbräda, ifall om att... Vi diskuerade möjligheterna och hur vi skulle fortsätta vår Österlen Tour. Just för surfingen fanns det två alternativ, Kåseberga och Vik. Vi bodde precis mitt emellan. Jag tyckte att vi iaf skulle köra för att kolla hur det ser ut. Även om det nu inte blir någon surfing denna gång, så kan det ändå vara bra att veta hur det ser och hur det beter sig inför en annan gång. Johan var fortsatt skeptiskt och på dåligt humör.

Morgonen efter vaknade vi till full storm. Enligt prognosen skulle vinden hålla i sig till kl.14, avta något och till kl.15 skulle den ha vänt 180 grader. Optimalt för surfing helt enkelt. Jag väckte Johan med de goda nyheterna. Han blev på lite bättre humör men var ändå skeptiskt. Jag fick mer eller mindre tvinga han till att vi skulle köra och kolla. Vi körde mot Vik. Det började med att jag såg några kiteboard surfare. Humöret ökade en aning. Sen såg jag vindsurfare. Jag tror att det var redan vid Gislövshammar, är lite osäker. Men här, här var det tjockt med vindsurfare!


Som ni ser på bilderna, tjockt med folk! Tror jag räknade till 40-50 pers ute i vattnet. Johans humör vände helt. Nu såg det väldigt lovande ut för surfing i Vik. Vi stannade en stund för att titta och för Johan att få lite info. Sen körde vi vidare.
Vi stannade till i Baskemölla. Där ser vi följande:

Tittar man noga på vågen i mitten, ser man att den "tubar" (bildar en liten tunnel). Att det ens kan göra så i Sverige!

Ännu en tub i fiskehamnen i Baskemölla.

Johans humör var på topp. Vi körde nu raka vägen till Vik. Där möts vi av en hel hög med vågsurfare. Bokstavligen var hela sverigeeliten i vågsurfing där!! Flera av dem har vi träffat tidigare, bl.a. på SM i Mölle och amatör-VM i Ecuador... Nu tog det inte många minuter förrän Johan hade hoppat i sin våtdräkt och var på väg ut. Påsen blev inpackad i overall och en bärsjal på min mage. Sen stod vi vid sidan av och fotade.

En av de duktiga svenska killarna visar att han kan. De har utvecklats mycket sen vi träffade dem i Ecuador 2004...

Kolla vågen! Kunde lika gärna varit i Portugal...!

Enda bilden jag lyckades få på Johan. Det är inte lätt att urskilja vem som är vem där ute. Inte heller lätt för Johan att fajtas om vågorna.

Såhär glad är man när man kommer upp.

Efteråt var vi superhungriga. Körde in till Simrishamn och åt buffé på kinarestaurangen i hamnen. Det var inget speciellt, men en dag som denna var det supergott. Klockan var rätt exakt 14 när vi kom dit och vinden hade iprincip mojnat helt. När vi gick en timma senare hade vinden vänt 180 grader och vädret var på väg att sprick upp. Vi körde tillbaka till Vik för att se på dom som körde ett andra surfingpass. Johan var både nöjd och trött och höll sig på land. Nu var vådorna helt ofattbart fina. Men det höll bara i sig i dryga timmen. Sen var allt över. Klockan 17 var det helt lugnt på havet och solen sken. En perfekt avslutning på en perfekt Österlen Tour. Nu körde vi hem. Hem till Karlskrona.