En bulle i ugnen, till...

Så var det dax igen då. Lika överraskande och precis lika oplanerat som förra gången. Dock inte riktigt lika chockerande i negativ bemärkelse...

Vi ska ha barn igen. Sisådär 3 mars 2013. Det är förbannat nära inpå varandra, men vad gör man? Det är bara att flyta med...

Alla föräldrar är såklart upp över öronen glada, igen. :-)

Detta är alltså anledningen till att Påsen bara ska gå på dagis full tid januari ut. Sen blir jag mammaledig igen och då får hon bara gå 15 timmar/vecka. Detta är oxå anledningen till det stora upphåsandet av val av dagis. Ju kortare tid hon har där, desto viktigare att det är ett bra dagis där hon kan utvecklas i sin takt.

På ultraljudsbilden är graviditeten i v13+3d. "Monstret" i sig är två veckor yngre, såklart. Idag är vi alltså i v15+2d.

"Monstret" kanske inte är det mest smickrande projektnamnet, men det finns två anledningar till detta:

1.   När Påsen såg ultraljudsbilderna första gången gjorde hon direkt sina välkända monsterljud åt den. Hon såg det som något i stil med lejon, krokodil eller de halloweenmaskar hon såg i en affär i NYC...

2.   Monstret har fått mig att må jättedåligt. Jag har mått pyton större delen av augusti. Extremt illamående, trött och kräkts massor. Inte alls som förra gången. Det är som att ha ett monster i magen.

Det är ingen lugn liten filur som befinner sig där inne heller. Ett himla sparkande och snurrande. Att få några ultraljudsbilder som inte är suddiga är mer eller mindre helt omöjligt...

När allt detta är över denna gång, kommer jag seriöst fundera på att sterilisera mig...