Idag var sista dagen på kursen. Allt gick som det skulle och vi slutade som planerat 16.30. Jag gjorde en snabb shoppingsväng, men fann inget särskilt. Väl på hotellet bytte jag snabbt om och mötte sen Beckers och SSAB i hotellbaren. Ett glas champagne senare begav vi oss till Fasching och Plunge & Bobo Stenson. Det var bra, men gränsfall till för improvisativt. Iaf i samband med måltid. Lite lägre volym och en soffa så hade jag njutit och somnat störtskönt... När stället började stänga vid tolv begav sig de flesta av. Men jag och en till på mitt hotell tog oss till Wallmans Golden Hits. Beckerskollegan hade varit där förut men för mig var det premiär. De stängde dock kl.01, så vi visste att vi inte skulle stanna länge. De hade karaoke! I love it! Men jag vågar inte riktigt sjunga. De andra var ju otroligt duktiga. Men... Redan under första låten vi är där tycker jag mig se ett bekant ansikte men är inte säker. Andra låten går killen och en annan kille till upp för att sjunga "A whole new world" från Disneys Aladdin. Jag vet då exakt vem killen är. Samma kille som jag, för sisådär 13 år sedan, sjöng exakt samma duett med och som jag knappt sett sedan dess - Eric Nytomt. Världen är liten! Det blev stort kramkalas efteråt och jag kan nog klassa det som en utav de mest surrealistiska upplevelserna någonsin... Totalt ofattbart! Det var sannerligen värt hela kvällen och nog hela resan. Så otroligt kul och otippat!
Nu är klockan 01.32 och vi kom nyss hem därifrån. Jag ska ju på studiebesök på Beckers imorn, så det är dax för mig att sova. Var bara tvungen att berätta... den mest surrealistiska händelsen, ever...!
ps. Nej, jag sjöng aldrig något. Iaf inte på scen. Vågade inte... Kanske nästa gång. ds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar