Vi fick landa i München! :-) Men man förstår förseningen när man kom ner. Plötsligt tog vi mark och jag hade inte ens sett att vi lämnat molnen... Man kunde knappt se bredden på landningsbanan när man landade på den! Fast jag var aldrig orolig. Varför ska man vara det? Dom vet vad dom gör. Det enda jag funderade på var hur de eventuellt skulle transortera mig från antingen Stuttgard eller Nürnberg till Pisa? Men jag har hela dagen på mig, så tids nog hade jag ju kommit fram.
När man inte har någon viktig tid att passa, kan jag hålla med indierna om hur de ser på det här med att komma försent: "Tänk så mycket egentid och tid för reflektion man ger den väntade parten..." :-)
Posted via Blogaway
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar